1774-1840 Caspar David Friedrich Locations German painter, studied art at Copenhagen, and in 1798 settled in Dresden. Friedrich painted chiefly landscapes and seascapes, with and without figures, architectural pictures, including a few of Dresden, and some religious subjects. Religious feeling and symbolism permeate his œuvre, of which the seascape with figures, Die Lebensstufen, is a characteristic example. He possessed considerable power to convey mood in landscape. Almost forgotten in the 19th c. and early 20th c., interest in his work increased considerably in the mid-20th c. He is hardly represented in Britain, but an exhibition of 112 of his pictures at the Tate Gallery in 1972 attracted much attention. F. G. Kersting was a friend of Friedrich.   Related Paintings of Caspar David Friedrich :. | Cross in the Mountains | Hill and Ploughed Field near Dresden | Felsenlandschaft im de:Elbsandsteingebirge | Riesengebirge | Woman on the Beach at Rugen (mk10) |
Related Artists:
William Hoare
William Hoare of Bath RA (c. 1707 - 12 December 1792) was an English painter and printmaker, co-founder of the Royal Academy noted for his pastels. Born near Eye, Suffolk, Hoare received a gentlemanes education in Faringdon. He showed a marked aptitude for drawing and was sent to London to study under Giuseppe Grisoni, who had left Florence for London in 1715. When Grisoni returned to Italy in 1728, Hoare went with him, travelling to Rome and continuing his studies under the direction of Francesco Imperiali. He remained in Rome for nine years, returning to London in 1737/8. Failing to establish himself in London, Hoare settled in Bath, an expanding spa town popular with the wealthier classes. He obtained numerous commissions, the most important being for official portraits of social leaders of the day (including George Frideric Handel) and political men. There are several versions of most of these, suggesting that he had a studio, and they were further publicised by the production of mezzotints by leading engravers of the day. Hoare himself was a delicate etcher and published a number of private plates, mostly of family and friends, including Miss Hoare (probably Mary), Christopher Anstey and the 3rd Duke of Beaufort. His pastels were influenced by Rosalba Carriera.
Georgios Jakobides
Lesbos 11 January 1853 - Athens 13 December 1932) was a Greek painter and one of the main representatives of the Greek artistic movement of the Munich School. He founded and was the first curator of the National Gallery of Greece in Athens. His first education was in Izmir, Turkey. From 1870 to 1876 Jakobides studied sculpture and painting at the Athens School of Fine Arts, and in 1877 he went to the Akademie der Bildenden Kenste in Munich on a scholarship to continue his painting studies under Karl Theodor von Piloty. In Munich he lived for 17 years where he worked in his studio, painting mythological scenes, genre pictures, and portraits. His work is influenced by German academic Realism, his most famous paintings were of children. In the capital of Bavaria he was regarded as a successful German artist selling many of his works at high prices. The Greek government invited him in 1900 to return to Athens to organize the National Gallery of Athens, and in 1904 he was appointed Director of the Athens School of Fine Arts where he taught for 25 years. At this time, additional to his themes he produced formal portraits of eminent Greeks (e.g.Queen Sophia). He opposed all new artistic tendencies, including Impressionism and Expressionism, but supported younger artists to follow their own individual artistic tendencies. He was given awards at five international exhibhits: among those in Berlin 1891 and in Paris 1900.
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.